Jag är rädd för att äta för mycket. Rädd för att gå upp i vikt. Jag har inte fått den här chansen för att sumpa den. Idag är en av de första dagarna sedan efter operationen som jag är lite deppig. Jag känner mig rund och svullen. Större än någonsin. Det mesta är nog vätska på grund av värmen och stor del är nog inbillning, men det tär lite på mig i alla fall. Tänk om jag äter för mycket? Är en potatis till den här köttbiten för mycket? "Jag måste minska portionerna rejält, jag får inte bli fetare".. Alla dessa tankar som snurrar i huvudet. Jag blir inte klok på dem. Bort, försvinn! 

 

Igår var jag och min sambo på stranden. För första gången någonsin i mitt liv skämdes jag över min kropp och då har jag ändå gått ner 25 kilo sedan förra sommaren. Förra sommaren skämdes jag inte. Då brydde jag mig inte. Men nu. Nu när jag blivit smalare än vad jag varit på flera år, då ska skammen sätta igång. Det kändes för jävligt. Det enda jag kunde tänka på var vad alla andra tyckte och tänkte när de såg mig. Äcklas dem? Jag vet inte, förmodligen inte. Men det var dessa tankar som for i mitt huvud igår. Fram och tillbaka.

 

Jag har tappat mycket i vikt och det har bara gått drygt fyra månader. Vad kan jag vänta mig egentligen? Alla dagar kommer inte vara som en dans på rosor. Ibland kommer dessa hjärnspöken på besök och det är bara att acceptera. Men det är svårt. Jag vill kunna vara stolt. Stolt över att jag har tagit mig dit jag är just idag. Men idag.. Idag går det inte.